White Lips Kissed
Idag var det verkligen såhär.
http://www.sockerdricka.nu/ref.php?u=69891&t=p&id=4865492
...
I should know better than anyone ever could
Soon as I let go
Everything falls apart
http://www.sockerdricka.nu/ref.php?u=69891&t=p&id=4865492
...
I should know better than anyone ever could
Soon as I let go
Everything falls apart
Jag vill spränga mitt alfabet
I dag bröt solen fram
efter veckor av regn
kan jag byta mitt liv mot en enkel refräng
om kärlek
Jag vill spränga mitt alfabet
högt i skyn
sväva fritt över Bullerbyn
jag kommer från
Stäng av de lärda
det får vi nog
av sanningar av kött och blod
utan nerver
I kväll så sjöng jag hjärtat
ur min kropp
strängarna brast sen tände de upp
i lokalen
Gud om du hör mig
jag kommer som den jag är
Gör nånting vackert
av allt som går sönder här
Telefoner ringer dörrar slår
nån som kommer
nån annan som går
genom mitt hus
Men nu stiger priset över varje år
ingen ursäkt längre
för att allting går
i bitar
Gud om du hör mig
jag kommer som den jag är
Gör nånting vackert
av allt som går sönder här
Jag har läst om en man som lämnade stan
för en öde ö
bort från minnen och barn
som skriker
Efter tjugo år när hans liv var slut
kom en journalist
med båt dit ut
och mannen sa
Att flytta hit
är det värsta jag gjort
jag är en fånge bakom min pärleport
Det fanns ingenstans att fly den dan
ingen hand
knackade på dörren
Gud om du hör mig
jag kommer som den jag är
Gör nånting vackert
av allt som går sönder här
Jag älskar er.
Jag älskar livet.
Jag älskar att bo här.
Jag älskar friheten, trots all fångenskap.
Jag älskar omtanken, trots alla missförstånd.
Nu önskar jag bara er samma sak.
Att ni skulle kunna älska. Och förlåta.
Att jag ska kunna förlåta.
Att vi ska kunna älska och förlåta varandra.
Att alla ni som fortfarande hatar livet ska lära sig att älska.
Och förstå hur älskade ni är, trots att livet verkar hata er.
Att alla de jag älskar, men inte kan nå, ska känna att de är älskade.
Om inte av mig så av någon mycket bättre. Vi är värda så mycket mer.
Vi kan inte göra mycket mer än att hjälpa varandra att överleva.
Ändå så tävlar vi. Istället för att hjälpa varandra, tävlar vi om det lilla vi fått.
Men det är inte litet. Det är riktigt stort! Och riktigt sårbart.
Vi borde sluta fred. Kämpa tillsammans.
Kämpa för våra liv. Som vi fick en gång.
En gång. En chans.
Är det inte dags att ta den chansen?
efter veckor av regn
kan jag byta mitt liv mot en enkel refräng
om kärlek
Jag vill spränga mitt alfabet
högt i skyn
sväva fritt över Bullerbyn
jag kommer från
Stäng av de lärda
det får vi nog
av sanningar av kött och blod
utan nerver
I kväll så sjöng jag hjärtat
ur min kropp
strängarna brast sen tände de upp
i lokalen
Gud om du hör mig
jag kommer som den jag är
Gör nånting vackert
av allt som går sönder här
Telefoner ringer dörrar slår
nån som kommer
nån annan som går
genom mitt hus
Men nu stiger priset över varje år
ingen ursäkt längre
för att allting går
i bitar
Gud om du hör mig
jag kommer som den jag är
Gör nånting vackert
av allt som går sönder här
Jag har läst om en man som lämnade stan
för en öde ö
bort från minnen och barn
som skriker
Efter tjugo år när hans liv var slut
kom en journalist
med båt dit ut
och mannen sa
Att flytta hit
är det värsta jag gjort
jag är en fånge bakom min pärleport
Det fanns ingenstans att fly den dan
ingen hand
knackade på dörren
Gud om du hör mig
jag kommer som den jag är
Gör nånting vackert
av allt som går sönder här
Jag älskar er.
Jag älskar livet.
Jag älskar att bo här.
Jag älskar friheten, trots all fångenskap.
Jag älskar omtanken, trots alla missförstånd.
Nu önskar jag bara er samma sak.
Att ni skulle kunna älska. Och förlåta.
Att jag ska kunna förlåta.
Att vi ska kunna älska och förlåta varandra.
Att alla ni som fortfarande hatar livet ska lära sig att älska.
Och förstå hur älskade ni är, trots att livet verkar hata er.
Att alla de jag älskar, men inte kan nå, ska känna att de är älskade.
Om inte av mig så av någon mycket bättre. Vi är värda så mycket mer.
Vi kan inte göra mycket mer än att hjälpa varandra att överleva.
Ändå så tävlar vi. Istället för att hjälpa varandra, tävlar vi om det lilla vi fått.
Men det är inte litet. Det är riktigt stort! Och riktigt sårbart.
Vi borde sluta fred. Kämpa tillsammans.
Kämpa för våra liv. Som vi fick en gång.
En gång. En chans.
Är det inte dags att ta den chansen?
